Variera öppnan och slutan, del 1

Här kan du läsa första delen i min nya serie ”Variera öppnan och slutan”. Varje onsdag kommer det publiceras en ny del. Syftet med serien är att ge inspiration om hur man kan gå vidare i sitt arbete med öppna och sluta för att få mer variation på sin vardagsträning.

Öppnan och slutan ser jag som två väldigt viktiga övningar i hästens utbildning. Jag använder mig av dem från marken som stärkande övningar i förberedelse för bland annat ridningen.

Men ibland när man jobbar hästen vid hand i öppnan och slutan kan det kännas som om man bara gör samma om och om igen. Man vet att hästen behöver träningen men du och kanske hästen börjar känna sig/er lite uttråkade. Då är det hög tid att börja leka med skolorna!

Man kan variera öppnan och slutan på många olika vis. Man kan jobba dem på volt och längs med fykantsspåret, det brukar vara det vanliga och oftast där man fastnar lite grann.

Men genom att göra många övergångar mellan skolorna så kommer du få ut mycket mer av träningen. Både häst och människa måste nämligen var med lite mer, reagera snabbare och koordinera sig rätt.

Den övergången jag tycker är lättast att börja med är öppna, sluta, öppna, sluta osv. Och här gäller det att inte bli låst i öppna en hel långsida, utan man går bara ett par steg och sedan växlar man till slutan, går ett par steg, växlar till öppnan.

Den här övningen fungerar lika bra på volten som på fyrkantsspåret.

Försök att bibehålla ställningen och böjningen i övergången. Hästen har samma böjning i både öppnan och slutan, men placeringen är olika. Testa också att växla formen i det arbetet du gör mellan fram & ner och lite mer samling/arbetsform.

Akademisk Ridkonst - Roccos i öppna på volten - Foto Jennie Sundell

 

/ Jennie Orleifson

Trickträningstips

Att träna trick med hästar tycker jag är ett roligt sätt att få lite variation i den vardagliga träningen. För mig passar det bra att träna trick de dagar som jag har lite mindre med tid, då jag föredrar att jobba väldigt korta pass där.

Akademisk Ridkonst - Easy bugar - Foto Jennie OrleifsonNär man jobbar med trick är det viktigt att inte glömma bort att värma upp hästen först, eftersom många av tricken är stretchande för hästen på olika vis. Om man inte värmer upp hästen är det mycket större risk att trickträningen gör mer skada än nytta.

Uppvärmningen behöver inte vara lång, men det är viktigt att hästen får en chans att mjuka upp kroppen lite. Jag brukar göra det genom att arbeta hästen vid hand eller longera den i några minuter i skritt och ibland även trav.

Har man en mycket energisk häst så kan det också underlätta för koncentrationsförmågan om den har fått gjort av med lite energi först.

På det här klippet ser ni mitt fullblod träna på övningen ”Buga”. Som ni ser kan hon gå ner i en bugning, med hjälp. Nästa steg blir att reducera hjälpen för att göra henne mer och mer självständig för att så småning om kunna gå ner själv.

 

/ Jennie Orleifson

Studie av Skolhalt

På förra årets Sommar akademi så blev årets tema att studera Skolhalten.

En skolhalt är när hästen i en halt sätter sig så pass mycket på bakdelen att det ena frambenet lyfts. Vilket framben som lyfts beror på om hästen har en öppna- eller slutaform. Sätter den sig så att båda frambenen lyfts så har du en Levad. Kanske känns Levaden som en avlägsen stjärna långt uppe på himmelen och att även skolhalten känns väldigt långt bort.

Men man kan alltid börja smått. Faktum är att skolhalten är en tyngdpunktsförflyttning, och det är något alla hästar mår bra av att träna på,
på sin egen nivå.

Akademisk Ridkonst - Skolhalt

 

 

 

 

På bilden syns skolhalten, dock med båda frambenen kvar i marken. Eftersom skolhalten är relativt ny för mig så kan jag inte svara på varför den ska lyfta på ett framben eller inte. Men min teori är att hästarna på bilden är rakriktade och alltså inte går i varken öppna eller sluta vilket jag gissar kan resultera i att inget ben lyfts. Skulle hästen samlas mer där så skulle kanske hästen göra en Levad i stället.

Det har diskuterats en del om hur bra eller inte bra skolhalten är för hästen. En del tycker att det är ett fånigt trick som folk leker med trots att hästen inte är stark nog medan andra tycker att det är en bra och stärkande övning.

Jag håller med om att en skolhalt som utförs i större grad än vad hästen egentligen är stark nog att klara av är fel. Lika fel som jag tycker det är att träna hästen i piaff, passage eller levad innan den är redo. Är hästen inte redo, inte stark nog, låt bli. Jobba istället vidare på det förberedande arbetet och stärk hästen i hästens takt.

Tar man hänsyn till hästens utbildningsnivå och styrka så ser jag inget fel i att träna på skolhalten.
Börja träna på tyngdpunktsförflyttningen, den behöver du ha i halvhalten i vilket fall som helst. Efter hand som hästen blir starkare kommer halvhalten bli ”kraftigare” och närma sig mer och mer samling och eventuellt en skolhalt, om det är det man önskar.

Jag har gjort en spelningslista på Youtube som innehåller olika folk som jobbar med skolhalten med olika hästar på lite olika vis. Jag har lagt in de klipp jag har kunnat hitta utan värderingar i om jag tycker arbetet de gör är bra eller inte, utan för att studera och jämföra.

Klicka här för att hitta listan.

Har du hittat något klipp som inte finns med på min lista?
Länka gärna till den i en kommentar!

Och till sist, vad tror och tycker du om skolhalten?

 

/ Jennie Orleifson

Blank stång

Att rida enhändigt på blank stång (Att endast ha ett stångbett på hästen och två tyglar som hålls i en hand) kan ses som ett tecken på att man kommit väldigt långt i sin utbildning, både häst och människa.

För att kunna rida hästen på blank stång krävs det att man kan forma och styra hästen från sin sits, eftersom man inte kan svänga hästen genom att ta i den ena eller andra tygeln.

Min första kontakt med den blanka stången var januari 2010. Min första lektion på Ekeskogs Gård av Hanna Engström. Jag hade precis kommit till gården för att bo och jobba där som praktikant i tre månader, men som slutade efter ca sex månader i stället.

Jag hade ridit i nio år, haft egen häst i fem år och börjat lära mig om den Akademiska ridkonsten för ca ett år sedan.

Jag hade William på den lektionen, en vacker isabellfärgad Welsh cob som är lugnet själv och väldigt bekväm av sig. Jag satt upp efter att ha fått känna lite på honom vid hand och Hanna bad mig att rida på en volt framför henne.
Jag följde kortsidan förbi henne, fortsatte ut på långsidan och skulle sedan in på den öppna delen av volten. Alltså skulle jag svänga bort från väggen och ”vända över” ridbanan.

Jag kunde inte svänga hästen.

Jag kunde inte få honom att svänga och jag hörde Hanna be mig komma in på volten och jag svarade ”Men han svänger ju inte”, jag fick ett lugnt svar från Hanna ”Det är för att han inte är böjd”.
Vadå böjd tänkte jag och fick hjälplöst åka med på Williams rygg. Det hjälpte inte att ta i tygeln, eller lägga till en ytterskänkel som jag var van vid att kunna ta till. Men det var på helt andra hästar. Det var på hästar som inte var skolade på akademiskt vis.

På den lektionen fick jag en introduktion till att kunna rida ”på riktigt”. Det var en spännande känsla jag fick den lektionen. Jag kände mig inte förnedrad och misslyckad över att jag inte kunde svänga en häst efter nio års aktiv ridning. Jag kände mig fascinerad och överraskad. Vad hade jag gjort i alla dessa år?

Det här var ridning!
Ett minne att tänka tillbaka på.
En påminnelse om hur viktig böjningen av hästen är,
hur svårt det är att rida en välskolad häst om man själv är oskolad och
hur fantastiskt det är att kunna rida hästen för sitsen och inte för tyglar och skänklar.

Akademisk Ridkonst - William på Ekeskogs gård - Foto: Jennie Orleifson
Min lärare William.

 

/ Jennie Orleifson

Nattligt äventyr

Att vakna straxt efter kl 4 på morgonen av att det då och då mullrar som avlägsen åska på vintern kan ge en viss känsla av att något inte stämmer.

Det var så jag vaknade denna morgon. När jag vaknat till tillräckligt för att kunna tänka ut att det inte var åskan så försökte jag lokalisera ljudet. Mitt rum ligger i husets källare och det var svårt att urskilja om ljudet kom utifrån eller uppifrån. När ljudet inte upphörde bestämde jag mig för att hoppa i lite varmare kläder och gå ut genom källardörren för att lyssna.

Tystnaden var total.

Jag lyssnade mera, med en puls något högre än normalt, när en bil med strålkastarlampor på taket körde in på vår gård, vände runt och körde där ifrån. Såg ut som en bil som var ute och patrullerade. Kort där efter hör jag hur det mullrar till ganska högt och ganska nära. ”Nu kommer inbrottstjuvarna i full fart” hann jag tänka innan det några meter ifrån mig helt plötsligt står en ardenner och fnyser högt åt mig!

När han förstått att det bara var lilla jag galopperade han och en annan häst glatt förbi mig och försvann in i mörkret.
In i huset på lite skakiga ben och väcka Anja för att bege oss ut på hästjakt. Varsin grimma och en hink med mat och så gick vi åt det hållet jag sett dem försvinna. Vi behövde inte skramla många gånger med hinken innan rymlingarna kom och mötte oss.

Konsekvensen för rymning=boxarrest.

Vi kunde snabbt räkna in att de övriga hästarna var där de skulle och laga stängslet där de två gått ut.

Då dagens plan för mig var att gå upp vid kl 7 för att fodra innan jag och Anja skulle åka iväg, så kändes det mer värt att fodra när man ändå var uppe och ute. Straxt innan kl 6 var jag tillbaka i min varma säng och fram till kl 7.40 då väckarklockan ringde så befann jag mig i ett pendlande läge mellan vaken och drömmarnas värld.

Att bo på landet ger ett väldigt händelserikt och improviserande liv!

Akademisk Ridkonst - Alfred i galopp

 

/ Jennie Orleifson

Jag själv som lärare

I förra inlägget skrev jag om att ha hästen som lärare. Här tänkte jag skriva om att själv vara läraren.

Det finns perioder då man av olika anledningar inte rider för instruktör eller får hjälp av någon annan. Men det finns ändå sätt för att fortsätta utvecklas och ta sig vidare i träningen.

Den ena är att utnyttja den kunskapen du redan har, öva på det som din instruktör sist ville hjälpa dig och din häst med och lärde dig då.
Den andra är att lyssna på hästen. Vad försöker den tala om för dig?
Den tredje är att instruera dig själv.

Att instruera sig själv blir att analysera sin egen ridning medan man rider (eller jobbar vid hand, det spelar ingen roll vad för träning du gör).

Som ett exempel kan vi ta när du vill rida en öppna. Du säger helt enkelt rakt ut att ”Nu gör vi en öppna”, med dem orden följer kroppen med på det sätt som den har lärt sig att ge signaler till hästen för en öppna.

Men det självklara är inte att hästen gör en öppna. Om öppnan inte går igenom så tänkt efter vad som saknas för att det ska bli en öppna. ”Vi behöver flytta in bogen lite till” eller ”Vi faller ut på ytterbogen och behöver få med den bättre”. Och vilka hjälper ska du då använda? ”Jag använder lite mera yttertygel för att få med mig ytterbogen”, hästen kanske då tappar böjningen lite ”Vi behöver mer böjning så jag behöver lösgöra inner sidan med min inner sits och plocka lite med inner tygel” Och så fick du en öppna. Desto mer du går in i detalj desto lättare är det att få hög kvalité i det du gör.

Att tala högt och inte bara tänka gör det väldigt tydligt för dig själv vad som händer. Vilka svar du får från hästen och vilka svar du inte får. Det får dig att tänka och känna vad som egentligen händer. Och genom att tänka och känna så blir du medveten och genom att bli medveten så har du en möjlighet att påverka eller ändra.

Det kan kännas lite dumt i början att sitta på hästen och tala högt för sig själv, men resultatet det ger är riktigt trevligt. Och man vänjer sig, och folk runt omkring kommer också vänja sig 😉

Akademisk Ridkonst - Jag och Maja med halsring - Foto Jennie Sundell

 

 

 

 

 

 

 

/ Jennie Orleifson

Hästen som lärare

Sist jag red ordentlig lektion för någon var i november. Det var på en Bent kurs där jag hade med Maja. Trots att det gått cirka två månader sedan sist så känner jag fortfarande att jag utvecklas.

Även om jag inte har någon som står på marken och hjälper mig så är jag inte ensam. Maja hjälper mig att utvecklas varje dag. Hon påminner mig om saker som jag glömmer bort, talar om när jag gör fel och belönar mig när jag gör rätt.

Att lyssna på hästen är viktigt. De kan lära oss så otroligt många saker och guida oss på rätt väg. Bara man är uppmärksam och lyssnar på vad de har att säga.

Blir inte övningen som du tänkt dig eller upplever du hästen som ”olydig”? Lyssna på vad hästen försöker berätta med sin kropp och sitt agerande. Att den stökar kan vara ett sätt för den att försöka tala om att vår hand är för orolig, att det blir stökigt i dess mun. Eller att du gör för mycket hjälper med din kropp utan att veta om det.

Hästar är fantastiska djur på att lära oss att bli mer kroppsmedvetna, om vi är villiga till att lyssna på deras mening.

Akademisk Ridkonst - Maja i galopp

 

/ Jennie Orleifson

Självständiga öppnor och slutor

Nu vågar jag säga att det är befäst. Nu vet jag att Dansa har förståt hjälpgivningen när det gäller öppna och sluta i skritt uppsuttet.

Vi tränade på åkern idag och gjorde skolorna på volt, utan stöd från någon vägg eller något staket. Hon svarade fint på hjälperna och det märktes att hon visste vad som skulle göras.

När hon jobbat upp lite mer styrka i öppnan och sluta självständigt (att hon klarar det utan vägg/staket) så började det bli dags att jobba vidare med diagonal slutan och piruetten, kommer bli mycket spännande! Något att se framemot.

 

/ Jennie Orleifson

Halsringsintroduktion

Idag har Dansa och jag tränat på ridvolten efter några dagar ledigt. Vi jobbade igenom alla skolorna i skritt först för att sedan träna öppna och förvänd sluta i trav. Det var jobbigt för henne men hon gjorde ett fint jobb.

Vi red en liten stund också och hon hittade fin sökning till handen i både skritt och trav. Öppnan och slutan, speciellt slutan, har förbättrats och vi började känna på öppnan lite i traven. Det är roligt att se att det går från klarhet till klarhet i varje träningspass.

Som ett trevligt avslut på en trevlig träning introducerade jag halsringen för henne.  Vi jobbade från marken med basic grejerna som att göra halt, backa, igångsättningar och att svänga. Vi jobbade i skritt och testade lite trav och hon lyssnade bra och försökte förstå vad signalerna betydde.

Jag tycker alltid det är intressant att prova halsringen på en ny häst för att se vad man får för reaktioner.

Akademisk Ridkonst - Vinter på Nybyn

 

/ Jennie Orleifson

Till salu: Cat’s Dancer

Namn: Cat’s Dancer
Född: 2005
Kön: Sto
Ras: Engelskt fullblod
e. Regal Parade
u. Miss Clara

Akademisk Ridkonst- Till salu: Cat's Dancer

 

 

 

 

 

Dansa är en häst som älskar att arbeta och att lära sig nya saker. Hon lär sig snabbt och älskar utmaningar där hon får tänka och jobba. Hon har mycket energi och temperament utan att vara het eller ligga på. Hon är utbildad av professionell klassisk dressyrtränare (http://www.jennieorleifson.se/). Grunderna i trick träning är påbörjade och hon tycker mycket om denna typ av problemlösning. Hon har också provat på frihetsdressyr där hon är följsam och intresserad.

Riden på ridbana, i ridhus och ut i skogen både själv och i grupp.
Rids både bettlöst och med bett, barbacka och med sadel.
Gillar att hoppa.
Går barfota utan problem men har även varit skodd.
Tänderna kollade hösten 2011. Fick beröm för fina tänder.
Går på lösdrift tillsammans med en blandad flock på ett tiotal hästar, men har även stått på stall.
Fått ett föl 2009 och var en klok och bra mamma.
En betäckningsrätt ingår med fullblodshingsten Mr Wells (http://www.holvarbo.se/mrwells/index.html )
Har ej tränat eller tävlat löp.

Här är en film från början av hennes utbildning hos mig:

Se även en film från ihop släppet i flocken:

Fler bilder och filmer kan mailas vid önskemål.

Jennie Orleifson, Västerfärnebo
Tel: 0739159761
Mail: info@jennieorleifson.se