Med vissa hästar kan man inte göra som det står i boken, det går helt enkelt inte. Då får man börja tänka kreativt och experimentera för att hitta en lösning på problemet och ett sätt som kan ta en närmare målet.
Jag har en träningsmall som jag utgår ifrån. På de flesta hästarna fungerar den alldeles utmärkt. Men min kallblods travare Maja är inte ”de flesta hästarna”. Maja har en egen kategori och därför behövs träningsmallen justeras för att passa henne och för att hon ska kunna utvecklas framåt.
Som många andra travare har även hon det tufft med galoppen. Hon klarar av att ta både höger och vänster men det märks att det är tufft för henne. För att få en klok galopp så krävs det balans, styrka, koordination och vilja. Vill man även ha två bra galopper, en höger och vänster galopp, behöver man en häst som är så liksidig som möjligt för att underlätta arbetet för den.
Har man en häst som har svårt med ena galoppen kan det vara så att den behöver bli lite mer liksidig.
Ett vanligt sätt att börja träna hästens galopp är på longerlinan. Hästen har möjlighet att röra sig på en stor volt och utan en ryttare som tillför mer vikt att balansera upp. Men med Maja fick jag börja från ryggen för jag hade ingen chans från marken.
Bad jag om galopp fick jag antingen en snabbare trav eller en närmare titt på undersidan av hennes bakhovar. Med henne har man som longör varit i en väldigt utsatt position.
Men från ryggen kunde jag hjälpa henne att hitta bättre balans med hjälp av ytter- och innerhjälper utan att vara i riskzonen för hennes bakben. Och här kunde vi börja få lite galopp.
Men eftersom jag vill kunna galoppera henne på longerlinan för att hon ska slippa min vikt ibland och för att eventuellt kunna göra ett longerprov i framtiden så fick jag tänka lite kreativt.
Jag började löslongera henne på ridbanan. Här kunde jag be om galopp men vara utom räckhåll för bakbenen hennes. Hon galopperade med en väldigt oönskad form, utåt ställd och hängande på innerbogen, men hon galopperade och fatte galopp i alla fall.
Nästa steg var att sätta på longerlinan, men att fortsätta att låta henne bestämma vilken form hon ville ha, för att sedan försiktigt försöka gå in och försöka formge henne lite åt gången.
Medan vi gjort det här jobbet har jag sätt en snabb utveckling, betydligt snabbare än mina tidigare försök på longerlinan, och jag har även fått fina resultat i galoppen under ridningen.
Genom att anpassa träningen efter individen kan man få mer framgång i träningen och en häst som är med på träningen med en bättre attityd.
/ Jennie Orleifson